20170801_144349

Skyttepaviljongen

Välbevarad, mycket speciell byggnad som uppfördes i början av 1900-talet. Här har Jälluntofta Skytteförening under 100 år bedrivit verksamhet. Byggnaden är nyrenoverad och återinvigdes 2004.

spånghultet

Spånghultet är troligen uppförd 1845 och har sedan 1950 varit hembygdstuga i Jälluntofta. Den är belägen ca tre kilometer från Jälluntofta kyrkby mot Unnarydshållet och är en torpstuga med ett par rum och lågt i tak. Är numera såld till en privatperson.

tånga linbasta

Bastan är uppförd på 1700-talet och har sedan använts fram till omkring 1920. Inne i bastan finns den s. k. galten, en ugn utan skorsten. I denna eldades det för att man härigenom skulle kunna torka linhalmen, som lades på den s k laven. När detta torkat kunde linet brytas. Linodlingen började bli vanlig i landet på 1500-talets början. Beredningen av linet var en komplicerad procedur, där torkningen utgjorde ett av arbetsmomenten. Linet skulle dessutom ryckas, rötas, bråkas, skäcktas, häcklas och kammas. Arbetet gick ut på att skilja lintågan från de vedartade delarna i halmen, vilka skulle brytas sönder.
Tånga linbasta genomgick en omfattande renovering 1983.
Läs mer om Tånga linbasta i Hembygdsföreningens årsskrift 1985.

ölmesberg 237 M ö h

Härifrån kunde man förr se sju kyrktorn men nu står träden höga och skymmer sikten. Efter en ganska brant vandring uppåt når man en vacker bokskog runt bergets topp. Bokträet har förr använts till s k staver, som hyvlades och sedan gjordes tunnor och byttor av. Från storskogen av gran på 1860-talet, har virke till kyrkorna i Jälluntofta, Bolmsö och Ås tagits, här har funnits bete för tamboskap och till och med rågodling, s k rågfällor.

juta håla

Sägner och muntlig tradition berättar att Juta håla under Nordiska sjuårskrigen, 1563-1570, var plats för en drabbning mellan traktens bönder och danska ryttare. Dessa hade kommit över gränsen från Halland för att röva, skövla och bränna och slagit läger i Färda. Men bönderna varskoddes och lade sig i bakhåll i skogen och inväntade knektarna. Den danske anföraren, som red först, ropade:
"Se er för, för här är inte säkert för buskaharar!" Han blev då nedskjuten av böndernas anförare som skrek:
"Han är den förste men inte den siste!" Alla danska soldater, 98 män, sköts ner och begravdes i ett träsk, som sedan dess har haft namnet Juta håla.
Juta håla är belägen utmed den så kallade Häradsvägen, som på 1700-talet räknades som en av de främsta vägarna i Västbo härad och var en förbindelseled mellan Jönköpings och Hallands län.
Läs mer om Häradsvägen i i Hembygdsföreningens årsskrift 1980.